Lokefis

Jag har bloggförstoppning, antagligen kronisk, så ni får ursäkta de krystade inläggen som kommer varannan månad. Här kommer ett om var Loke är i livet just nu. Varning för tråkigt inlägg.

Sömn
Loke sover mellan 3-4 gånger om dagen. Jag försöker inte styra när eller hur mycket han ska sova, det är han själv som bestämmer när han är trött. Är han övertrött och gnällig hjälper jag honom att komma till ro med hjälp av pilatesbollen. På nätterna vaknar han till ca tre gånger för att tutta lite. En dålig natt vaknar han 5-6 ggr men det är sällan färre än tre.

Amning
Vi ammar fortfarande regelbundet. Innan han ska somna, som mellanmål, som tröst eller som mys. Ibland är jag less på nattamningen och tänker att nu fan ska jag sluta, men då känner jag mig taskig. Jag tror dessutom inte att nätterna skulle bli bättre av det, snarare värre. Han slutar nog inte vakna bara för att amningen är borta och då blir det jobbigare att söva om honom.

Mat
Han äter mat men inte så mycket just nu. Han tar några skedar men sen vill han inte mer. Det är inget jag oroar mig för. Tuttarna finns ju, även om Ante tror att det bara är blask kvar i dem (Vilket är helt fel! Det är en myt.), men Loke blir fortfarande mätt av amningen. På kvällarna får han välling för att sova bättre och jag tycker att det funkar. Han vaknar inte lika mycket på kvällen längre.

Tänder
Han har fyra tänder, två där uppe och två där nere. De är vassa och en gång bet han hål på tungan och blev jätteledsen.

Motorisk utveckling
Han går nu. I början av oktober lärde han sig att ta sig fram genom ålning, och nu går han. Jag fattar inte riktigt hur det har gått till. Det har gått så jäkla fort sen han lärde sig sitta själv. Pang, pang, pang, åla, krypa, ställa sig mot möbler, gå längs med möbler, ta sig ner igen(utan att slå ihjäl sig) och nu går han. Han tog sina första steg i november nån gång och i slutet av månaden blev de mer kontrollerade. Då tog han några steg, stannade till, tog något steg till. Nu traskar han fram och tillbaka, fast det är lite vingligt och han snubblar lätt.
Finmotoriken vet jag inte riktigt hur det är med. Pincettgreppet kan bli bättre men han är duktig på att sleva in mat i munnen med labbarna.

Språklig utveckling
Igår sa han mamma för första gången! Han vet antagligen inte vad det betyder, han härmar mest ljud. Men det var ändå roligt för det enda han har sagt de senaste sex veckorna är DADADADADA som tvillingarna i det där youtube-klippet. Så igår sa han mamma och han gjorde även lite andra nya ljud. Roligt! Han pekar på allt och säger "eh?", som en fråga. Jag säger vad det är och vad man gör med det. Han vet vad näsan, lampan, katten och dammsugaren är. Han vet också Ellie, Smilla och pappa men han verkar inte riktigt fatta att jag är mamma.