Glömde rubrik

- Vänj inte barnet vid att somna vid bröstet!
Nähe, varför inte? Är det bättre att göra varje kväll till en kamp för att få barnet att somna? Det är ju så enkelt och smidigt att amma barnet till sömns.

- Lär barnet att sova i egen säng, annars kommer det att sova med er tills det blir tjugo, minst!
Jag tänker tvärtom, barnet kommer knappast vilja sova hos oss tills han blir tjugo. Samma gäller amningen.

- Låt bebisen skrika lite, han ska inte lära sig att mamma kommer vid minsta pip.
Asså va? Jag tycker det är så korkat att säga så, ursäkta. En liten bebis är inte tillräckligt mogen att förstå att om den gråter så kommer mamma. Och det kan definitivt inte bestämma sig för att pipa lite så att mamma eller pappa ska komma. Bebisar har behov som behöver bli tillgodosedda, och deras sätt att få oss att förstå att något är fel är genom gråt. Det ger absolut ingenting att vänta en stund med att bemöta sitt barns signaler. Små barn har dessutom inget tidsperspektiv.

Jag förstår inte riktigt varför man ska lära så små barn att bli självständiga. Jag tycker att det är den allmänna tonen i Sverige idag. Livet för de vuxna ska fortsätta som vanligt, och då måste barnen anpassa sig. Nä, lyssna på barnen säger jag! Jag tycker bara man gör det svårare för sig när man håller på med metoder av olika slag. Är man föräldraledig har man både tid och råd att följa barnets behov. Eller, jag har det i alla fall men jag har också bara ett barn.

Replikerna ovan har jag själv fått höra några ggr och ville därför skriva om det. Familjer ser olika ut och olika saker funkar i olika familjer. För oss funkar det bäst att följa Lokes signaler, men jag har förståelse för att andra behöver styra sovtider osv. Vill vara tydlig med att jag inte tycker att andra är sämre föräldrar. Hur det skulle bli med ett andra( fjärde för Ante) barn har jag ingen aning om! Ursäkta för spretigt inlägg, jag skriver från mobilen och det är lite knepigt.

Härliga hår!

Jag har hår på benen. Jag har inte rakat mig sen i somras. Sist jag rakade benen var innan Tess och Kims bröllopsfest, i juni om jag minns rätt. Jag har visat upp mina håriga ben på både badhuset och jympagolvet. Jag vet inte vad som har hänt, men jag bryr mig inte längre. Jag tycker inte det är viktigt. Jag tycker det tar för mycket tid och energi och jag vet inte vad det ger mig. Varför ska jag spendera 10 extra bökiga minuter i duschen för att raka mig? För vems skull gör jag det? Inte min egen iaf, för jag råkar tycka att kroppshår inte är äckligt. Håret på huvudet känns mer äckligt än håret på benen. Huvudhåret blir ju fett och räligt. Eller skägg då, ibland
stinker Antes skägg apa.

En kär vän till mig berättade att hon hade rakat anus. Jag vet inte hur vi kom in på det, men jag frågade varför i helvete hon hade gjort det. Hon sa att hon tyckte det var lika bra att ta röven när man ändå höll på med fittan. Och jag tyckte synd om henne! För att hon är så bekymrad över sitt utseende så att hon rakar områden som bara en person får se, och jag tror inte han skulle älska henne mindre om hon inte var helrakad. Jag tyckte synd om henne för att hon spenderar så mycket tid och energi på hur hon ser ut, trots att hon är helt underbar och vacker som hon är. Rakade fittor är dessutom fula, enligt min åsikt.

Det är sen jag fick barn som jag började tänka så här. Mina bröst hänger en aning, men jag orkar bara inte bry mig. De är inte fula för det, de ser bara inte ut som de gjorde innan. Jag hade mer komplex för dem innan jag fick barn. Mina höfter är lite bredare än förr, men jag tycker att det är snyggt, för det framhäver min midja, som jag inte tyckte att jag hade innan.

Den där gnagande, jobbiga medvetenheten om att man inte ser helt perfekt ut, att det finns något som skulle kunna bättras till. Jag har valt bort den känslan. Jag struntar om någon tittar på mina ben och tänker "ew". Vad spelar det för roll om jag inte ens känner människan? Och hur ofta spanar man egentligen in någons ben för att kolla hårstatus? Jag sminkar mig ibland och känner mig fin, och det är roligt. Men det är inte längre viktigt.

Varför kollar jag på den här skiten varje dag?

Hej jag heter Malou von Sivers och nu ska ni få höra på en STARK BERÄTTELSE! Dock kommer jag att avbryta personen som berättar den starka berättelsen och tala om mina egna känslor och åsikter angående den starka berättelsen. Men det är ändå en otroligt STARK BERÄTTELSE!

Loke och knölen

När lillfisen var en vecka gammal upptäckte vi att han hade en liten knuta på ryggen, men den har vuxit lite... Vi kollade upp den och den är inte farlig, men ingen vet riktigt vad det är. Från början sa de att det var ett smultronmärke fast på insidan, men efter ett ultraljud är det osäkert vad det är. BVC's läkare och en läkare på sjukhuset har tittat på det och alla säger samma sak. Det är heeeeelt ofarligt för den är ruckbar och sitter inte fast i skelettet, antingen är det kärlnystan eller lymfknutor(man kan känna små knutor inne i knölen).

Senast åkte vi till gtb och läkaren där sa exakt samma sak som vi redan visste. "nää, det går ju inte att se på utsidan vad det är för något. Troligen är det kärlnystan eller lymfknutor". Tack.För.Infon... Besöket tog tio minuter och sen var det bara att hoppa in i bilen igen. Nu väntar vi på en ny till gtb för man måste göra en magnetröntgen. Är det lymfknutor måste han opereras men om det är kärlnystan kan man låta det vara, för sånt växer tillbaka med tiden.

Kladdig och lycklig!

Rubrik!

Sen Loke lärde sig bemästra konsten att gå på två ben har han blivit stadigare och fått bättre kroppskontroll för varje dag som går, och det har fått mig att inse hur tuff den senaste perioden har varit. Innan han lärde sig gå. Han ställde sig upp och gick längs möbler fast han hade rätt dålig balans och han kunde inte ta sig ner utan att slå sig illa. Jag har spenderat ca 6 veckor på golvet med armarna beredda att fånga upp honom. Jag höll på att bli dum i huvudet för Ante renoverade köket så jag var själv med Loke från morgon till kväll (Ante sover till tolv och åker till jobbet vid sex, däremellan höll han på med köket). Nu vågar jag låta honom gå fritt för han vet hur han ska falla utan att slå sig, och det är så skönt! Jag behöver inte bära med mig honom till varje rum hela tiden. Nu kan jag gå ut i köket för att slänga nåt i soporna eller gå till tvättkorgen för att slänga smutstvätt och snabbt komma tillbaka till Loke igen. Innan fick jag bära med mig honom överallt.

För ett tag sen var Ellie och jag iväg på konsert i två timmar. När jag kom hem var det första jag fick höra: "vad länge du var borta! Loke har varit skitjobbig, han har inte varit still en sekund." Så fortsatte det resten av kvällen. "asså du inser inte hur jobbig han var!" Eeeh jo...! Fatta provocerad jag blev, när jag försökt tala om för honom hur tufft det var och att jag behöver avlastning, och han börjar gnälla efter två ynka timmar. Nu är det i alla fall bättre och ansvaret är mer lika fördelat! Jag fick sätta hårt mot hårt och efter ett äkta praktgräl så har saker ändrats till det bättre, både för honom och mig. Hejdå dagboken!

Lokefis

Jag har bloggförstoppning, antagligen kronisk, så ni får ursäkta de krystade inläggen som kommer varannan månad. Här kommer ett om var Loke är i livet just nu. Varning för tråkigt inlägg.

Sömn
Loke sover mellan 3-4 gånger om dagen. Jag försöker inte styra när eller hur mycket han ska sova, det är han själv som bestämmer när han är trött. Är han övertrött och gnällig hjälper jag honom att komma till ro med hjälp av pilatesbollen. På nätterna vaknar han till ca tre gånger för att tutta lite. En dålig natt vaknar han 5-6 ggr men det är sällan färre än tre.

Amning
Vi ammar fortfarande regelbundet. Innan han ska somna, som mellanmål, som tröst eller som mys. Ibland är jag less på nattamningen och tänker att nu fan ska jag sluta, men då känner jag mig taskig. Jag tror dessutom inte att nätterna skulle bli bättre av det, snarare värre. Han slutar nog inte vakna bara för att amningen är borta och då blir det jobbigare att söva om honom.

Mat
Han äter mat men inte så mycket just nu. Han tar några skedar men sen vill han inte mer. Det är inget jag oroar mig för. Tuttarna finns ju, även om Ante tror att det bara är blask kvar i dem (Vilket är helt fel! Det är en myt.), men Loke blir fortfarande mätt av amningen. På kvällarna får han välling för att sova bättre och jag tycker att det funkar. Han vaknar inte lika mycket på kvällen längre.

Tänder
Han har fyra tänder, två där uppe och två där nere. De är vassa och en gång bet han hål på tungan och blev jätteledsen.

Motorisk utveckling
Han går nu. I början av oktober lärde han sig att ta sig fram genom ålning, och nu går han. Jag fattar inte riktigt hur det har gått till. Det har gått så jäkla fort sen han lärde sig sitta själv. Pang, pang, pang, åla, krypa, ställa sig mot möbler, gå längs med möbler, ta sig ner igen(utan att slå ihjäl sig) och nu går han. Han tog sina första steg i november nån gång och i slutet av månaden blev de mer kontrollerade. Då tog han några steg, stannade till, tog något steg till. Nu traskar han fram och tillbaka, fast det är lite vingligt och han snubblar lätt.
Finmotoriken vet jag inte riktigt hur det är med. Pincettgreppet kan bli bättre men han är duktig på att sleva in mat i munnen med labbarna.

Språklig utveckling
Igår sa han mamma för första gången! Han vet antagligen inte vad det betyder, han härmar mest ljud. Men det var ändå roligt för det enda han har sagt de senaste sex veckorna är DADADADADA som tvillingarna i det där youtube-klippet. Så igår sa han mamma och han gjorde även lite andra nya ljud. Roligt! Han pekar på allt och säger "eh?", som en fråga. Jag säger vad det är och vad man gör med det. Han vet vad näsan, lampan, katten och dammsugaren är. Han vet också Ellie, Smilla och pappa men han verkar inte riktigt fatta att jag är mamma.

Rosa vs blått

Loke har fått en rosa mössa av sin faster och kusin. Den är jättefin och vi använder den alltid när vi är ute. Häromdagen när Ante hämtade tjejerna på skolan var det en fröken som hade sagt hur det bra det var att pojkbebisen hade rosa mössa, och att det är så tråkigt att det är så uppdelat mellan pojkar och flickor. Jag blev glad när jag fick höra det. Det är tråkigt att kolla på pojkkläder. Det är mest mörka kläder, och oftast har tröjorna nummer på sig. Typ 72, och nåt sorts emblem. Varför? Det är skitfult. Och varför ser man det aldrig på flicktröjor?

Plötsligt händer det!

Igår nattade jag Lokefisen vid halvåttasnåret, som vanligt. Efter ca 25 minuter vaknade han, som vanligt, och jag pallade bara inte söva om honom. Tutta, vagga, vyssa, guppa på pilatesboll i typ en kvart bara för att han sen ska vakna ännu en gång, som han alltid gör. Det spelar ingen roll om han sover på mig, bredvid mig eller i sängen, han vaknar alltid minst tre ggr. Så han fick vara uppe och kolla på idol med mig.

Lite efter nio hände något som aldrig har hänt! Loke satt bredvid mig i soffan och började krafsa sig upp mot mig, han ville ligga på mitt bröst. Wtf liksom? Telen ringde och jag svarade, men han låg kvar helt avslappnad(han försöker alltid ta telen när jag pratar) och en liten stund senare sov han. Bara sådär! Och han vaknade inte mer sen.

Vardagsinlägg

Ungen tror han kan gå, men det kan han inte. Han dimper rakt ner backen. Oftast. Några steg kan han ta, men man får lite panik när man ser att han är på väg att släppa bordet, eller whatever han står mot, och ska försöka gå(när man inte är precis i närheten alltså). Vi var på Norre Katts öppna förskola idag och när vi fikade var det en mamma som frågade om han alltid var så lugn, för han var ovanligt lugn just då. Eh nä... När vi är borta är han helt okej, men när vi bara är hemma så är han helvild. Särskilt när Ellie och Smilla är här, han älskar dem och blir helt knäpp när de busar med honom.

Den här veckan har jag varit på öppna förskolan både tisdag och torsdag. Det börjar bli svårt att aktivera honom här hemma. Jag trodde inte att det skulle bli det så snart, "för han är ju bara en bebis och det är ju enkelt att leka och busa hemma". Jovisst. Men man orkar inte busa från morgon till kväll, och då är skönt att låta ungen leka av sig på en barnsäker plats med andra ungar.

Loke ställer sig gärna upp mot möbler, och han släpper taget ibland, men han vet inte hur man kommer ner. Är det inte bättre att lära sig det innan man försöker gå? Det är bara en fundering jag har...

Det var för övrigt roligt att träffa tvillingmamman som var på BB samtidigt som oss, hon var med sina tre barn på öf idag.

Flickan Melker

Loke går på babysim en gång i veckan och det är helmys. Instruktörerna har en docka som de visar nya övningar med och den dockan heter Melker. De tittar Melker i ögonen och säger "Melker, nu dyker vi.", och så dyker Melker. Eftersom jag är totalt insnöad på genus så har jag råkat lägga märke till att Melker varken har snopp eller pung, han har en snippa. Och jag stör mig en del på att en docka som helt uppenbart är av kvinnligt kön, får ett manligt namn. Asså vafan...

Detta är sånt jag sitter på och tänker på en lördagskväll. För några veckor sen kom Ante på att jag är feminist. Alltså, råfeminist, som han uttryckte det. Det känns sådär att han kom på det efter tre år..Antingen är jag en dålig feminist eller så är han en ouppmärksam människa. Jag satsar på det senare alternativet. God kväll!

Hårbråk

Asså mitt hår... Jag vill bara ta en sax och klippa av skiten. Det är låååååångt och tjockare än Göran Persson, så det är tungt och gör ont i hårbotten när jag har det uppsatt. Det känns som att allt hår är på väg att slitas loss. Har jag det nedsläppt blir jag bara förbannad för a) det hamnar i ansiktet HELA TIDEN! b) det blåser alltid när jag är ute och då flyger det som en enorm gloria runt mitt huvud, c) Loke älskar att dra i hår. När jag ammar försöker han hela tiden vrida på mitt huvud med handen så att han kan komma åt håret. Han har haft många hangups som kommer och går, men håret består. Framtida fetisch kanske? Snart ska jag klippa mig i alla fall, måste bara hitta en lämplig frisör. Det finns bara en som har lyckats göra mig nöjd men hon är i Ä-holm och det är bara meckigt att åka dit för att klippa sig. Så jag ska på frisörjakt i Halmstad!

Just det, en annan nackdel med håret är att det tar sån tid att tvätta det och jag tycker inte om att duscha. Fast det beror på att jag inte tycker om när håret är blött, för det tar sån tid att torka. Så det är bara negativt att ha långt, tjockt och även lockigt hår.

Mejabus

Idag stoppade jag ner Loke i hans nya bilbarnstol och körde till Söndrum för en dejt med Tess och Meja. Det var trevligt! Loke tyckte det var kul att titta på när Meja och Viggo lirade omkring, men han var nog lite ledsen för att han inte kunde hänga med svängarna. Han provade Mejas gåstol men han lyckades inte gå i den. Vi ska få låna den så han kommer nog lyckas till slut :) Sen blev han trött och gnällig, så vi åkte hem.


Helnöjd med ny stol!




Loke: WOW VILKEN GREJ! Jag kan bah stå här och pilla på en massa grejer!
Meja: Asså, han fattar ju ingenting...

God dag!

Loke är åtta månader gammal och för en vecka sen kikade första tanden upp. För ett några veckor sedan kom han på hur man ålar och nu har han kommit på någon slags krypteknik. Han står i krypställning och drar sig fram med armarna. Han älskar katter och säkert hundar med, men han har aldrig träffat någon. Han fick sig en snyting av katten Måns för nån vecka sen. Han hade inte klorna ute men Loke blev rädd och ledsen ändå. Så kan det gå när man inte är försiktig! (Jag var där och tog bort Måns snabbt som attan, så ni inte tror att Loke var helt själv med honom.) Han har börjat ställa sig mot möbler. En av hans favoritsysslor är att kräkas en liten pöl på golvet och pilla i den. Skoj! Han älskar att gå och vill helst gå själv men då kommer han ju inte så långt. Ellie och Smilla är bäst i hela världen och han behöver bara titta på dem för att börja gapskratta. Han ammar fortfarande och gärna på natten. Bästa maten är allt han får i munnen, han äter allt. Han säger "mm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm" ungefär hela tiden, oavsett vilket humör han är på så jag vet inte riktigt vad det betyder.

Kiss och bajs

De två senaste inläggen har handlat om kiss och bajs. Nivån här på bloggen är hög atm.

Grundlig bajsinfo

Dags för en uppdatering idag. Loke sitter i mitt knä och pillar i skrivbordslådan. Det är hans nya hobby. Det är trevligt, för man kan sitta vid datorn en stund utan att bli störd.

Jag har börjat träna igen! Det är över ett år sen sist men förr i tiden var jag en flitig besökare på Friskis. Nu har jag skaffat träningskort där, och idag ska jag köpa nya träningsskor. Jag har hunnit gå på två pass, sen blev jag förkyld.

Loke är väldresserad och kan numera bajsa i toaletten. Det snart gått tre veckor och vi har bara haft en bajsblöja. Väldresserad är kanske fel ord. När han var fyra månader började jag sätta honom på toa på morgonen, för då var han alltid nödig. Han fattade grejen, men då var det ganska svårt att få alla hans bajsar i toan eftersom han helammades och i princip läckte bajs(hehe mysigt...). Nu äter han mat och bajsar typ varannan dag, då är det lättare att tajma det. Det är rätt skönt eftersom det nya matbajset är äckligt. Varsågoda för informationen! Jag vet att det är bajs ni vill läsa om. Ska jag skriva om mitt bajs också?

Kissnödig

Varje morgon är likadan för Loke och mig. Loke vaknar, jag förbannar livet och försöker sova vidare, Loke pratar och bufflar runt, jag ger upp och hasar mig till kaffekokaren. Loke är aslycklig. "Wooohooo en ny dag, så jävla najs!!". En timme och två koppar kaffe senare däckar Loke på mitt bröst och en liten stund senare är min blåsa på sprängningsgränsen. Men jag får snällt ligga kvar för annars vaknar Loke. Och så här är det varje morgon. Man tycker att jag borde lära mig att kissa innan Loke somnar, men varje morgon tänker jag " äh, det är nog lugnt". Men det är aldrig lugnt efter två koppar kaffe! Fatta det!

Närhetsbebis

Lilla bebis sover middag på pappas bröst. Loke är en liten närhetsbebis (vilken bebis är inte det?) och vill helst sova på eller tätt intill en annan människa. När vi lägger ner honom på kvällen så kan han sova själv ett par timmar, men sen börjar han böka och leta efter mig eller Ante. Om han inte hittar vad han söker så vaknar han och är ledsen. Sen blir han nöjd igen om man lägger honom nära. Mys :)

Morgonmys

Min förkylda lilla bebis ligger bredvid mig i soffan och sover. Jag kollar på nyhetsmorgon och dricker kaffe. Det här är den bästa stunden på dagen. Och solen har bemödat sig med att närvara idag!

Svammel

Jag har blivit teknikskadad. Eller, jag har nog varit det ganska länge om jag tänker efter. Nu sitter jag och skriver på vår nya surfplatta. När jag ska gå in på en sida och det tar några sekunden att ladda, så känner jag att jag vill plocka upp telefonen för att fördriva tiden. Samma sak när det är reklam på tv, eller när jag kollar på nyheterna och det kommer ett tråkigt inslag. Eller när jag kollar på någon play-kanal som har 30 sekunders reklampauser. Varför inte bara vänta? Varför måste jag fylla varje sekund av livet med brus? Det är inte så konstigt att jag har svårt att somna varje kväll. När det är tyst och mörkt kommer alla tankar som jag ignorerat under dagen. Det är inga jobbiga tankar, bara vanliga vardagliga tankar som också behöver tänkas. När jag nu släcker surfplattan och lägger mig på kudden, då kommer hjärnan börja mala. Det är också då jag kommer på alla blogginlägg jag vill skriva, men inte orkar.

God natt!

Hetspelle

Ante lider av kronisk hetssyndrom (diagnos påhittad av mig). Det kan yttra sig såhär; "Liv, kom, skynda dig och säg hejdå för jag måste till jobbet NU!!! Universum kommer gå under annars!!!" Två sekunder senare står han och ska dra ut en spik ur en vägg som han precis målat färdigt. "Hade du inte bråttom?" "Jo, men jag måste bara dra ut den här spiken precis nu!!!" Så han drar ut spiken, vilket resulterar i ett stort hål. I den nymålade väggen. Varpå Ante skriker av ilska och drar fram spacklet. "Men jag har nog lite tid ändå." ööh okej...

Hej bloggen

Hej bloggen! Förlåt att jag glömmer bort dig. Idag vill jag berätta att jag köpte ett par rosarandiga bodysar till Loke. Han behöver lite rosa i sin garderob. Ville lägga in en bild och visa men Ante har tagit med båda iPhone-sladdarna till jobbet. Fråga mig inte varför. Det var allt för denna gången.

Idag

Idag kom mamma hit vid ett. Vi skulle ut i skogen och plocka bär var det tänkt, men vädret var fint så vi ändrade planerna. Stranden nästa! Men då drog molnen ihop sig så vi ändrade oss igen, det fick bli bärplockning i alla fall. Vi försökte få in bilbarnstolen i mammas bil men det krånglade, bältet hamnade fel och låste sig, Loke skrek, jag tappade tålamodet så till slut sket vi i det. Vi gick upp till galgberget och fikade på Hallandsgården istället. Sen gick vi hem igen. Slappade lite, åt middag, sen kom Bosse på motorcykel och agerade soptunna i vanlig ordning. Han åt upp resterna med andra ord.("Jag ser att ni har kladdkaka i kylen!" "Du får ta om du vill." "Nää, jag står över". Jovisst.) Sen slappade vi lite till. Mamma åkte för en halvtimme sen och Bosse åkte en timme innan det. Miljömedvetet?

Rutiner

Det är väldigt mycket prat om rutiner när man har en bebis. Det ska var så bra, barnen blir trygga och somnar lätt på kvällen. Vi har inga som helst rutiner med Loke. Jag försökte med kvällsrutiner ett tag för jag ville att han skulle somna tidigare på kvällen än vad han gör. Jag tyckte bara det var jobbigt och det slutade ändå med att jag fick sitta minst en timme i sovrummet varje kväll och natta. Nu får han vara uppe tills han somnar, runt halv tio, och det funkar rätt bra. Jag önskar dock att han kunde somna lite tidigare så jag fick lite mer tid för mig själv. Tid är en lyxvara just nu.

Njutning

Att ligga med en sovande bebis på bröstet, en iphone i handen och en kaffekopp på soffbordet, det är livet!

Underbara sjal

Köpte en ny bärsjal för nån vecka sen. Behövde en vävd för tricotsjalen har blivit alldeles för svajig. Eller så är det Loke som har blivit för tung. I alla falla så är den röd och både Loke och jag älskar den. Man kan lösa alla skrikiga problem med den. Ibland har Loke svårt att somna. Då knyter man sjalen och sätter sig på pilatesbollen. Han somnar på ett kick.

Typ det bästa någonsin

Förstår inte varför jag aldrig hört talas om den här människan förut. Det bästa jag hört på mycket länge!

Lokis mamma brännskadad

Loke somnade halv nio ikväll. Ante och tjejerna har varit iväg hos Antes syster och kollat på fotboll. De är inte hemma än så jag har haft en lugn och skön kväll. Som jag har spenderat med att titta på bilder på Loke... Som om det inte räcker med att han i princip sitter fast på mig varje minut han är vaken.

Förresten så har jag bränt mig och det gör ont nu. Jag tänkte att jag skulle föregå med dåligt exempel och visa vad som händer om man inte smörjer sig. Jag lyckades.

Brottet

Världens slöaste bloggare är tillbaka för en update. I måndags var det vaccineringsdags för Loke. Jag var inte särskilt bekymrad på vägen dit men det slutade med en jätteledsen Loke och en skärrad mamma. Smilla grät också en skvätt. Efteråt gick vi och tröstshoppade badkläder till hela familjen. De invigdes idag på brottet. Vi träffade Tess, Liam och Meja där och så här mysigt hade barnen det.

=)

Torsdag

Idag sover Loke! Och det är så skönt. Han sover inte så mycket på dagarna så ungefär var fjärde dag däckar han och sover en hel dag. Så nu sitter jag här och funderar på vad jag ska göra. Vika tvätt? Torka golv? Ante vill att jag ska göra sånt, men jag tycker det är skönare att slappa. Just nu njuter jag av lugnet före stormen för barnen är på väg och de har sin kusin med sig. Full rulle med andra ord! Ante ska tatueras och han har jobbat hela natten och förmiddagen så han kommer vara gnällig ikväll. "Jag har så ooooont, jag är så tröööött". Han är som ett barn ibland men han är bra ändå. För han torkar golv och viker tvätt. Nu svävar jag iväg så jag ska nog avsluta.

Gullefjun

Loke har fått en favoritsång. Jag sjunger
mycket för honom men den enda sången han ler till är gullefjun. Varenda gång. Så nu måste jag lära mig hela texten.

Ska försöka uppdatera lite mer senare idag. Bloggar från mobilen nu för Loke ligger på mitt bröst och sover.

Söndag

Vad roligt att Eric Saade gick så långt igår! Det trodde jag faktiskt inte han skulle göra, jag hade inga förhoppningar alls. Men jag tycker också att låten är skitdålig. Jag tyckte Dannys "In the club" var bättre även om det lät som han höll på att bajsa på sig.

Idag ska Loke och jag ta saaben och köra ner till Skåneland. Först ska vi till min pappa och dricka lite kaffe och sen ska vi till mamma. Vi ska sova där för mamma ska göra en gastroskopi på måndagmorgon och hon får inte köra hem själv efter det. Ikväll ska vi nog hälsa på Lisa, lille Pelle och hans nya lillebror :)

En ung herre spanade in mig på Hemköp idag. Det känns skönt att man inte är helt utanför banan efter att ha fött barn. Inte för att jag är på jakt eller så, men det skadar inte självförtroendet med en liten flört. Kan väl tillägga att han inte såg barnvagnen från där han stod. Hade han gjort det hade han nog inte tittat lika mycket.

Speldags

Igår fick Ante den briljanta idén att hela familjen skulle spela Finans. Jag tänkte i mitt stilla sinne att det kanske är lite för svårt för barnen. Men Ante intygade att det är jättelätt, bara man lär sig det. Sen började han förklara reglerna. Obligationer hit och aktier dit. Vi började spela lite. Ellie försökte hänga med men till slut blev det för svårt så hon blev ledsen. Smilla var fokuserad på något helt annat, så jag påpekade att vi kanske skulle spela något barnvänligare. Ante blev frustrerad för det är ju sååå enkelt om man bara lääär sig. Till slut gav han sig och vi plockade fram Den försvunna diamanten istället. Då blev alla gladare.

Tråk

Jag vet att det här världens tråkigaste blogg just nu, men det är svårt att skriva om något annat än bebis när man spenderar 24 timmar om dygnet med honom. Jag skriver för min egen skull också, för man glömmer så snabbt. Jag minns knappt vad jag gjorde igår och i förrgår. Dagarna går ihop.

God kväll!

Loke och jag har haft den bästa kvällen på länge. Inget skrik, ingen ersättning. Bara mys. Loke brukar somna ganska sent på kvällen, runt 22-23, och jag har trott att det beror på att han inte varit helt mätt. Därför har han fått ersättning, men han gillar inte det. Han gillar inte flaskan heller och i slutändan spyr han ändå upp allt. Har kommit fram till att det antagligen är hans rytm att somna så sent. Så ikväll struntade jag i flaskan och lät honom suga så mycket han ville. Det funkade. Nu ligger han med armarna i vädret och sover.

Tisdag

Mitt vackra barn tar sig en lur och då passar jag på att surfa lite. I morse fick jag lite sovmorgon. Ante tog Loke vid sjutiden så jag kunde sova två timmar till. Det behövdes efter en natt med en sovande bebis på bröstkorgen. Han ville inte ligga för sig själv.

Kvällsskriket har blivit bättre. Det är så mycket som händer nu. Han ler mer och mer, han kan sitta själv i sin sitter utan att börja skrika och han har börjat suga på handen när han är hungrig. Och så skriker han mindre. Det går fort.

Häromdagen gav jag mig ut på min första joggingrunda efter förlossningen. Det var så skönt! Har längtat efter att få flåsa och känna pulsen. Jag sprang knappt två km och det gick över förväntan med tanke på att jag inte rört mig ett dugg de senaste månaderna.

Loke och jag är i Vejbystrand och myser. Igår var det ju valborg och jag såg fram emot att se brasan, men så blev det inte pga eldningsförbudet. Dessutom kom vi iväg för sent för att Loke krånglade. Han vägrade bli mätt men han var iaf inte så skrikig som han brukar vara på kvällen.

Idag blir det en tur till Ängelholm för att träffa lillebror och Linnea.

Test

Provar att blogga från mobilen och det funkar ju fint :)

God kväll

Jag valde ändå att starta en ny blogg. För femtioelfte gången. Det känns inte som det gjorde förr. Får se om det hjälper att byta blogg, antagligen inte.

Idag har jag varit hemma och tagit hand om min son. Han har varit lite pipig hela dagen. Nu ikväll fick han ersättning för att somna ordentligt, och det funkade ganska bra. Han skrek inte lika mycket som han brukar göra på. Jag förstår inte varför det alltid är skrik på kvällarna. Dagarna är hur lugna som helst men på kvällen sätter han igång och skriker för full hals och jag kan inte lista ut varför. Övertrött kanske.